Imorse var det rättså kämpigt med katten.. Hon höll på att hoppa och studsa och leka runt i sängen så jag var tvungen att stänga ute henne från sovrummet. Några minuter senare ger hon upp såna hjärteknipande totalvrål och börjar hoppa upp och hänga sig i dörrhandtaget och sparka på dörren.. Har vi pjoskat för mycket som alltid låter henne vara hos oss?

Senare på dagen gick jag in i badrummet och låste dörren och då var det likadant, hon jamade som fan och hoppade upp mot dörrhandtaget. Men hon reagerade inte ens när Poxy gick och stängde in sig.. Har hon separationsångest?

Vi måste ju kunna stänga ute henne ett tag utan att det tar hus i helvete. Kommer det bli bättre när nya katten kommer? Vilken ångest om hon ska hålla på att skrika så varje gång man måste stänga ute henne..

Man hade ju inte behövt slänga ut henne om det inte varit så att hon vaknar tjugo över 5 och vill leka och buffar en i ögonen och slickar en i ansiktet och försöker gräva sig in under madrassen.

Fyfan!

Motståndare till vaccinet som jag är får man sig ändå en tankeställare när det visar sig att man kan smitta katten med svininfluensan! Därmed inte sagt att jag ska vaccinera mig eftersom man faktiskt smittar trots att man tagit det.

Här finns artikeln från Metro. Hu, jag får lita på mitt utomordentliga immunförsvar och hoppas att jag inte blir sjuk. Oräkneliga personer på jobbet har varit sjuka och Poxy har kännt sig krasslig, men inte jag. Frisk och kry än så länge. Minns inte sist jag var sjuk men det måste i alla fall varit minst 1½ år sedan (om man inte räknar den där nesliga matförgiftningen jag fick av en fiskgratäng).

Vaknade 05.12 av att katten är uppe och trampar mig i huvudet. När man för en gångs skull faktiskt har en dag med sovmorgon och inte behöver gå upp klockan sju. Nej då ska det upp och trampas och skuttas runt. Inte nog med det. Poxy gick upp för att han inte kunde somna om och tar med sig katten ut och stänger dörren, och jag ligger kvar och tänker sova lite till.

Ett tag senare står hon och vrålar utanför dörren och vill in... Och när hon väl blir insläppt är hon helt rabiat och hoppar och slänger sig efter något för mig helt osynligt, och trampar mig i ögat så det gör skitont.

Så var det med den sovmorgonen!

Ganska väntat fick jag nobben för att sätta in min annons i interntidningen. Dessutom har jag även haft kontakt med Agria för jag tyckte det fattades en kattblogg på deras hemsida (dom har för häst och hund). Även där blev det ett nej eftersom "samtliga som bloggar för Agria ska ha en tydlig anknytning hit."

Vilket måste betyda någon som.. jobbar hos Agria? I dunno.

Nåväl, dom bra nyheterna väger i alla fall upp, på lördag kommer Mimmis små skyddslingar att flytta in!

Nu ska Poxy bada, och katten sitta på kanten. Hon trillar förhoppningsvis inte i badkaret idag igen. Igår när jag satt och pratade i telefon hörde jag Poxy kalla på mig och ut ser jag en alldeles plaskvåt liten kattstackare sladda förbi. Sen ville hon inte bli torkad utan begav sig modigt upp på badkarskanten igen..

Nu har jag bestämt mig för att bli försäkringsfadder för ett antal katter på Kattkommando Syd. Jag tycker KKS för ett utomordentligt arbete för alla katters överlevnad och välfärd. Deras kostnader överstiger såklart det dom får in i pengagåvor.

Ett axplock av det pengarna går till:

• Kastreringar
• Vaccineringar
• Mat
• Veterinärbesök för skador / Medicin

Man kan även hjälpa till på andra sätt, genom försäljning av egentillverkade saker, insamlingsbössor, genom arbetskraft, eller såklart - att adoptera en katt.

Du kan även prenumerera på tidningen Kattliv genom deras hemsida. KKS får då 40 kronor i provision.

Man kan stödja KKS via ett SMS, då tillfaller iofs en avgift telefonbolaget antar jag.. Men det är bättre än att inte ge något alls..

För att skänka 25 kr:
Smsa: KKS 25 till nummer 72500

För att skänka 50 kr:
Smsa: KKS 50 till nummer 72500

På bilderna ser du här Chicolina och Malin som behöver nya hem.

Jag beundrar alla människor som har tid och ork och lust att ta hand om och hjälpa alla dessa katter i nöd. Och allas bidrag är mer än väl välkomna.

Vill du gå in och se hur du kan hjälpa KKS på andra sätt så finns deras hemsida här eller i sidomenyn bland mina länkar.

Åh, se den om du har tid. Vacker och stämningsfull, något otäck men åh..

The Cat Piano from PRA on Vimeo.

Jag får väl faktiskt ta och erkänna att jag nog har blivit lite bloggberoende. När man hittar en blogg som är intressant är det skoj, men sen kan man ju sitta och titta på den ena bloggen mer värdelös än den andra.

Anywhooo.. Ikväll ska jag sätta mig ner och titta över ekonomin, som jag brukar göra nån gång i månaden. Om det finns utrymme till det, ska jag sätta över lite pengar till organisationer som tar hand om hemlösa katter.

Det finns alldeles säkert ett katthem på din ort som behöver stöd. Kattmat och kattsand kostar. Och det finns även många av katterna som behöver veterinärvård och medicin. 100 kronor är inte så mycket, men om många ger så säger det sig själv att katterna får en betydligt drägligare tillvaro.

Dessutom är jag ju stolt tigerfadder och väntar med spänning på första rapporten från Lisens (aningen större) släktingar.

Hos oss är det lugnt och fint. Storstädade i tisdags och det var ganska mycket dags för det faktiskt. Katten släpar med sig kattsand in i sovrummet och upp i sängen. Men nu har jag köpt ny kattsand, även den från Everclean, som heter Less Track. Det är lite grövre korn så jag hoppas att hon inte får med sig lika mycket ut från lådan.

Var även och köpte ny mat. Hon äter fortfarande mycket, både av Exigent och av Kittenfodret, men hon är i alla fall inte tjock utan snarare väldigt muskulös. Undrar om hon kanske tjyvklättrar lite när vi inte är hemma?

Har inte behövt klippa klorna på länge för dom har inte varit vassa, men nu kanske dom börjar bli lite långa ändå.. Soffan får fortfarande ta sin dagliga beating, men mer sällan än innan.

Mornarna är fortfarande bäst. På morgonen är hon som helgkatten fast hundra gånger keligare. Och bara med mig mig mig! Kan bero på att jag vaknar av en blöt liten tunga i öronen/munnen/näsan, och det gör inte min trötta lilla sambo :)

Mjukistigern (som jag fick som gåva för att jag blev tigerfadder)

har fått sig en och annan törn idag. Har man ingen riktig katt till

hands så får man ge sig på bästa möjliga. Matte är ju inte lönt

att försöka bita. Tigern är lite mindre än Lisen men sätter upp ett

ganska bra motstånd och visar aldrig när det gör ont.

Hon kan sitta och titta på den länge och väl och helt plötsligt får

hon the crazy eyes, kröker ryggen och hoppar rakt upp med alla

fyra tassarna samtidigt, och attackerar den stackars oskyldiga

tigern.

Och efter dödsstöten släpar hon tigern hela vägen till mina fötter

och visar stolt upp bytet.